En grupp konsulter har ett gemensamt bolag. De bjuder in en annan konsult att bli delägare. Skatterättsnämnden meddelar att den nye delägaren driver en självständig verksamhet och inte räknas som anställd.

Skatterättsnämnden har haft upp en fråga som rör självständigt bedriven näringsverksamhet. Bakgrunden är att ett antal it-konsulter arbetar i en paraplyorganisation. De äger ett antal konsultbolag som tillsammans äger ett aktiebolag, här kallat Y AB.

Y AB fungerar som ett försäljningsbolag som säljer it-tjänster för sina delägares räkning. Det fungerar också som it-konsulternas varumärke.

Y AB ingår avtal med externa kunder. De uppdrag som Y AB tar in utförs av it-konsulterna genom deras helägda aktiebolag. Konsulterna kan också anlita externa underkonsulter.

Efter utfört arbete fakturerar konsulternas olika bolag Y AB som i sin tur fakturerar den externa kunden.

Konsulten A har aldrig varit anställd i Y AB. Men han har tagit uppdrag från Y AB som underkonsult.

Nu har konsulten A blivit erbjuden att bli delägare i Y AB. Tanken är att konsulten A genom sitt bolag X AB ska leverera tjänster till Y AB.

Konsulten A och X AB har bett om förhandsbesked från Skatterättsnämnden. De vill veta om förhållandet mellan konsultens bolag X AB och konsulternas gemensamma bolag Y AB kommer att ses som ett självständigt uppdragsförhållande eller om konsulten A kommer att räknas som anställd.

Skatterättsnämnden skriver att frågan om beskattningen ska ske hos bolaget eller hos ägaren personligen regelmässigt har avgjorts utifrån en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Skatterättsnämnden hänvisar här till Högsta förvaltningsdomstolens, dåvarande Regeringsrättens, årsbok från 2000: RÅ 2000 not. 189. Enligt Skatterättsnämnden är det i det här fallet fråga om en självständigt driven näringsverksamhet. Det handlar alltså inte om en anställning. Förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden har inte överklagats.

Björn Dickson

Skatterättsnämnden 42-19/D